dhv-linker

Det levande världsarvet

framsida

Modellstaden och verkligheten

Ingresstext: Sed ante nisi, varius ac volutpat vel, blandit non est. Aenean dignissim cursus tempus.

För att anlägga idealstaden Karlskrona krävdes inte bara pengar, framför allt krävdes kunskap. Stadsplanerna och byggnaderna skapades av bildade män som var väl förtrogna med de samtida klassiska idealen och förebilderna från Rom och det antika Grekland. Influenser hämtades utifrån Europa, och det var inte ovanligt att de mest bemedlade unga männen gav sig iväg på bildningsresor för att inhämta kunskapen om klassisk arkitektur, konst osv.


Inspireras och inspirera
Vid anläggandet av Karlskrona sneglade arkitekterna och befästningsexperterna på de örlogsbaser och anläggningar som sedan tidigare fanns runtom i Europa: brittiska Chatham som etablerades 1547, franska Rochefort som anlades 1666 och, förstås, Arsenalen i Venedig vars kärna grundades redan i början av 1100-talet.
Karlskrona kom snart nog att vara förebild för andra örlogsbaser. Det tog inte lång tid förrän den nya svenska örlogsstaden väckte internationellt intresse. Det kom långväga resande för att beskåda de tekniska innovationerna som utvecklats vid örlogsvarvet i Karlskrona. Den torrdocka, som ritades av Christopher Polhem, och som färdigställdes av Charles Sheldon, kallades världens åttonde underverk och begapades av många.


af Chapmans protoindustriella varv
Under 1780- och 1790-talen var det Fredric Henric af Chapmans snille som imponerade på omvärlden och lockade besökare till varvet. af Chapmans metoder för att organisera arbetet på varvsområdet var långt före sin tid och kan närmast beskrivas som en tidig variant av löpande bandsprincipen.
placeholder_700x400

Bildtext: Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Quisque vitae molestie nulla. Vestibulum nec semper turpis. Cras faucibus est sit amet risus auctor sit amet consectetur massa mollis. Donec porta cursus ante a convallis.

Stilförebilder och ideal
Den stil och de estetiska ideal som influerade kung Karl XI och hans samtida var barocken. I Sverige är Nicodemus Tessin d y en av de mest framträdande barockarkitekterna, och vid tiden för Karlskronas grundande hade han hunnit genomföra en ordentlig studieresa i Europa och var en av Sveriges mest bildade konstnärer som naturligtvis anlitades av Karl XI.
Barocken var starkt influerad av antikens ideal, och byggnader uppförda i barock stil försågs nästan uteslutande med pelare och kolonner både exteriört och interiört. Som stil kännetecknas barocken av dramatiska uttryck, och barockarkitektur präglas ofta av spelet mellan kontraster, mellan ljus och skugga osv. I södra Europa var barockarkitekturen mer dramatisk och svulstig, och den italienska barockmästaren hette Giovanni Lorenzo Bernini. I Sverige fick barocken ett mer återhållsamt uttryck.


Förebild för bevarande?
Modellstaden Karlskrona har bevarats utomordentligt väl enligt världsarvsutnämningen, och kan därmed sägas vara en förebild för andra städer och stater när det gäller bevarandet av kulturmiljöer. Men är det helt sant? Kan vi inte bli bättre?
Hjärtat i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona, dvs örlogsvarvet, är fortfarande i bruk och nyttjas för samma syfte som då det byggdes. Denna kontinuitet är visserligen inte grunden för världsarvsutnämningen, men den är likafullt en viktig förutsättning för den. En kulturmiljö som nyttjas aktivt och som underhålls med stor kunskap har mycket goda förutsättningar att leva vidare och utvecklas, medan kulturmiljöer vars ursprungliga verksamheter avvecklas blir mycket svårare att underhålla och bevara i gott skick. En viktig förutsättning för att bevara världsarvet är med andra ord att det används och att det underhålls av personer med expertkunskaper.

Följ oss på Facebook, Örlogsstaden Karlskrona, eller YouTube!

Karlskrona Kommun i samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge, Fortifikationsverket, Statens Fastighetsverk, Region Blekinge, Blekinge Museum, Marinmuseum och en mängd andra aktörer.

knalogo123x36                                                                                                    
heritagelogo36x36                                                                                                  kommun126x36